Nej jag är ingen smärttålig person, det visste jag redan innan men den senaste veckan har jag verkligen fått erfara det. Efter att jag tagit bort tanden har smärtan bara blivit värre och värre. Jag va förberedd på det men kanske inte så här illa. Och när värktabletterna inte hjälper så mkt alls blev det outhärdligt. Så igår va jag tillbaka i Malmö så dom fick titta på såret. Jag fick en tuss med medicin på som ska ligga där till på måndag men ska jag va helt ärlig så hjälpte den nog bara igår för idag känns det precis lika illa igen. Men det är väl bara att försöka stå ut. Det värsta är att i helgen kommer Emelie hit och på söndag ska vi springa seedningsloppet till Göteborgsvarvet som går i Helsingborg. Som jag mår nu vet jag inte hur jag ska orka det. Jag får knappt i mig mat och sömnen är det lite si och så med. 

Jag börjar verkligen förstå hur människor med ständig värk har det, jag beundrar er för det här är vidrigt. 

Jag ber om ursäkt för ett tråkigt och gnälligt inlägg men det är så jag mår just nu. Nu ska jag snart till jobbet och ta mig igenom en dag till. Just nu känns det så, men det är skönt att va där med så smärtan försvinner lite ur mina tankar för en stund.