I lördags var det äntligen dags. Nervös som jag vet inte vad begav jag mig till bussen som skulle avgå 8.00 Det blev en ganska seg bussresa till Gbg där jag var ständigt kissnödig haha. Så blir det när man har druckit massa vatten i flera dagar. Så kom vi ner till Gbg och då ställde jag mig och väntade på mamma, pappa och Emelie. Efter en stund kom först mamma och pappa och en kort stund efter kom Emelie och hennes gäng. Kul att träffa Emelies mamma igen, rätt längesen nu. Sen satte vi oss och åt pastasallad som Emelie hade med sig. Väldigt gott :) Efter det försökte vi kolla när vinnaren gick i mål men det var rätt omöjligt, många som ville göra det haha. Men vi såg i alla fall vinnaren i tjejklassen haha. Sen var det dags att göra sig i ordning för start. Kissa en sista gång och så. Nervositeten började tillta. Så var det dags :) Emelie sprang ihop med mig till Säldammsbacken, där stack hon iväg. Så sen var det bara att försöka lägga upp mitt eget lopp. Lite tankar som gick genom huvudet under loppet: 

• Varför i hela fridens namn ska folk försöka korsa banan, vill dom bli översprugna? IDIOTER!!
• Emelie pratade om att det skulle glesna av med folk efter 4-5 km, jag sprang hela loppet och undrade när det skulle glesna av haha. Det gjorde aldrig det. 
• Fy fan va Hisingen är lång och tråkig.
• Jävla gegga av muggar. Att få sportdryck uppstänkt på sig är inte direkt kul. 
• Men för fan när tänker Göta Älv bron visa sig, jag måste ju vara där snart. 
• Seg bro (när jag väl kom dit)
• Åhh äntligen avenyn, men jävla spår i vägen (ja jag vet att det är Göteborgs kollektivtrafik som går där)
• Nu måste jag ju va i mål snart!
• ÄNTLIGEN MÅL!

Det va ett långt och stundvis smärtfyllt lopp men på det stora hela så gick det faktiskt väldigt bra. Jag är så jäkla nöjd att jag kom runt! Känslan på upploppet när jag inser att det här kommer fan gå vägen är obeskrivlig. Jag fick gåshud över hela kroppen och tårarna var väldigt nära kan jag säga. Sen så fick jag den efterlängtade medaljen :) Så gick jag och letade upp Emelie som jag sett stå och heja på mig i slutet av banan. Mamma och pappa kom då oxå. Sen va det dags för dusch som är ett kapitel för sig. Jag kommer aldrig mer duscha i en iskall ishall, så kan vi säga. Så va det dags för mat med gänget från gymmet, efter diverse snurrande kom vi till restaurangen. God mat och trevligt sällskap. Sen äntligen hemfärd! Det tog ju sin lilla tid men jag sov typ hela tiden haha. 

Det här är det häftigaste jag har gjort och jag kommer definitvt göra om det!! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mitt älskade Frölunda hc har gått till sm-final för första gången på 10 år. Helt fantastisk. Sist det hände skulle jag alltså fylla 20 och nu ska jag fylla 30. Det har hänt otroligt mycket på dom åren men något som inte förändrats och aldrig kommer f...

Nu har jag inte varit sjuk på ett tag så då har jag inte skrivit i bloggen heller haha. Det har varit ganska mycket både på jobbet och privat. Under påsken va jag och älsklingen i Tyskland och hälsade på hans syster med familj. Det va mycket trevligt...

Jag jobbade onsdag, torsdag och fredag och det kändes bra även om det är sjukt mkt på jobbet nu igen så. Men det ska nog bli bra det med. I helgen ska jag njuta. Fia kommer hit idag och sen ska vi ut och äta ikväll. Längesen vi gjorde nåt sånt bara h...

Idag är jag inte lika deppig som igår. Det gick över sen. Ibland är det ganska skönt att få bryta ihop och sen gå vidare. Idag mår jag bättre och imorgon ska kvinnan utan immunförsvar gå till jobbet och dra på sig nya baciller haha. Idag har jag orka...

Jag mår fortsatt bättre och enligt vårdcentralen är det normalt att va sjuk såhär mkt så jag får väl fortsätta med det antar jag. Känner mig rätt uppgiven just nu och vill bara gråta. Jag orkar inte bli sjuk mer, varken jag eller min kropp vill mer. ...